Sådär ja. Nu har snart en månad av somrig bloggtorka gått. Om en vecka återvänder jag till Härnösand med, som vanligt, blandade känslor. Den här sommaren har varit otroligt skön, även om det har varit obeskrivligt frustrerande att inte ha något arbete. Det har varit, stundtals, obeskrivligt frustrerande att höra och läsa om folks gnäll på att de måste arbeta på sommaren. De flesta av mina vänner är studenter, rent sponne känner jag att man ska vara glad över att man har ett arbete på sommaren. Jag hade mycket hellre arbetat och tjänat pengar som jag kan unna mig något fint för. För det tycker jag att man är värd när man sliter i skolan resten av året och lever under existensminimum.

Jag har i alla fall haft en skön sommar och haft tid att tänka på vad och hur jag vill göra med saker och ting i höst. Det är inga stora, livsomvälvande saker men jag har tänkt. Jag ser hösten som en nytändning och jag ser fram emot utmaningarna som den medför! Nu ska jag inte ropa hej innan jag ens kommit tillbaka till Härnösand, och jag ska genomföra min sista introvecka som Phaestmaestare. Vi får väl se om jag kommer vara lika sugen på att lägga om saker och ting, eller om det kommer följa den invanda rutinen!

Tills dess- njut av sommaren medan den är här, om ett halvår kommer vi att längta som tokar efter den!