Ibland är jag inte Wonderwoman. Ibland orkar jag inte låtsas om att livet är toppen och att allt är rosenrött och omhuldas av ett ljusblått skimmer. Ibland orkar jag inte låtsas att jag älskar alla människor och att jag är rent igenom godhjärtad. Ibland vill jag bli omhändertagen och älskad. Ibland känns det som att min prestationsnivå kvittar. Ibland vill jag lägga mig under täcket och invänta en ny dag.

 

När dagar som dessa inträffar är jag otroligt tacksam över att jag har människor i mitt liv som alltid finns där för mig när jag behöver det. Människor som kämpar för att förstå hur jag fungerar och tänker i olika stuationer (jag har förstått att det inte alltid är helt lätt)!

 

Jag vill bara rikta ett stort, varmt TACK till dessa fina människor!