Idag är det Internationella Kvinnodagen. Idag ska vi uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation världen över. Internationella Kvinnodagen firas egentligen inte skitmycket i Sverige, frågan man kan ställa sig är om vi inte firar den för att vi anser att kvinnor idag har det så pass bra att vi inte behöver en speciell dag då vi lägger fokus på, inte bara svenska kvinnor, utan kvinnor världen över eller firar vi den inte för att vi tycker att det är ett 'löjligt påhitt'? Jag har träffat flertalet män som resonerar utifrån (o)logiken att om det finns en Internationell Kvinnodag ska det finnas en Internationell dag för alla män. Problematiken där är att eftersom vi lever i ett patriarkat idag är alla dagar männens dag. Jag anser att det är fegt och arrogant av vårt land, samhälle, stad, familj, enskild individ att vi inte uppmärksammar denna viktiga dag, inte enbart för att svenska kvinnors situation bör förändras, utan för alla kvinnor i världen, från Erika i Arvika som inte vågar gå hem själv från krogen för rädslan att bli påhoppad, till Lulu i Dodoma som blev könsstympad som sju-åring. Från Susan i London som är underkastad en man som slår henne, till Fatima i Alanya som lever under ständig skräck att hennes farbröder ska få reda på att hon träffar en kille som de inte har godkänt. Jag anser att vi är skyldiga alla dessa kvinnor att tänka på dem åtminstånde en dag om året.



Jag hade inte tänkt att skriva ett helt inlägg om Internationella Kvinnodagen, men när jag väl kommer igång finns det ingen hejd! Jag hade tänkt att skriva om gårdagen. Det inlägget får komma lite senare idag helt enkelt.


Kram på er! Kvinna, ta hand om dig idag och låt ingen man eller kvinna trycka ned dig idag, det här är DIN dag, njut av den och kanske gör en liten insats?