Är nyligen hemkommen efter en lång dag kort sagt. Det blev lite festligheter igår, var hemma halv fem, galet trött och full. Det har inte blivit mycket sömn den här veckan över huvudtaget då vi i PM och alla som ska vara phösare på introveckan har varit på Nickebo och haft teambuilding i fyra dagar. I alla fall kom jag hem igår förmiddags och tänkte mig att det skulle bli en lugn kväll med film hos Baggen. Jag var så trött hela dagen att jag höll på att somna ståendes nästan... Jossan skulle iväg på fest med internationella utskottet, som ny ordförande för dem. Utbytesstudenterna som nyss har kommit skulle få träffas och umgås utan pressade former liksom. Jag tyckte dock att det var konstigt att ingen hade frågat mig om jag ville komma, jag är ju ändå med där nu liksom... Kände mig liiite lonely om sanningen ska fram... Jossan hade ingen aning om ifall jag fick komma. Jaja tänkte jag, fuck them liksom. Då skiter jag i allt. Men lite surt känns det. Ringde Hampa för att fråga vad fan som händer, är jag inte välkommen i utskottet eller vadå?! Då visar det sig att han trodde att Jossan hade pratat med mig, och självklart skulle jag komma på ferren. Betydligt gladare och lättare i huvudet släpade jag med mig Baggen till Villan för fest med de nya. Som vanligt när det blir spontanfest söp vi till ordentligt! Det var första gången Baggen var fullare än jag och det var sjuuukt roligt! De nya utbytesstudenterna verkar vara ett jättehärligt gäng!

När jag kom hem inatt ställde jag klockan på tolv, ville inte sova bort hela dagen. Jo tjena, vaknade 14.30 av att Ida ringer och frågar om jag vill ses och vara med och lägga sista handen vid Hyenan. Absolut sa jag, vi träffades i Mediarummet kl. 16 och fixade till det sista. Ca kl. 17.30 började vi trycka ut skiten. Kl. 01.00 var helvetet klart! I nio timmar satt vi alltså på skolan och gjorde i princip ingenting. Skrivaren är inne på presidiets kontor, Hampa gick hem kl. 22 och gav nyckeln till oss. Sen satt vi där, helt själva. Fii fan säger jag bara.

Imorgon ska jag hem till Ida på förmiddagen så hon kan fixa mitt hår till Phösarsittningen som är imorgon kväll. Hur ska jag orka upp egentligen?!


Förresten har mitt bruderi blivit värre, jag har börjat uppskatta låtar om hjärta och smärta oroväckande mycket. En natt på Nickebo när jag inte kunde sova för att Jim pratade i sömnen satte jag iPoden på shuffle, den första låt som kom var Utan dina andetag med Kent. Jag låg där och kände naaw-känslor. Illa. Jag lyssnade dessutom på låten två gånger. Jag gillar inte det här. Snart kommer jag börja använda nagellack och annat brudigt tjafs. (jävla skit också, köpte ett nagellack i somras som jag använder flitigt. Shit).