Det är mörkt ute, jag orkar inte! Det är mörkt när man går till bussen på morgonen, och det är mörkt när man går från skolan till tåget när man ska hem. Det känns så jävla segt! när jag vaknar på morgonen vill jag bara ligga kvar i sängen och dra täcket över huvudet och somna om.

Dessutom har vi teaterperiod nu, (vi har bara teater och matte den här perioden som sträcker sej över fem veckor) så man kan knappast gå i sin egen värld och känna sej helt höstdeppig, utan humöret och viljan måste vara på topp hela skoldagen, annars får man inte upp energin på teatern och då kan man inte gestalta, man kan inte heller softa sej igenom teaterlektionerna som många tror att vi gör, det är otroligt slitigt för psyket, nästan alla i teatergruppen har brutit ihop och börjat gråta, man kommer i kontakt med känslor som man inte vill kännas vid, jobbiga saker som man bara har förträngt, men som man måste komma i kontakt med för att bli en bra skådespelare.
Oj! det här blev ett långt utlägg om mina teaterlektioner, jag grattulerar den som orkade läsa allt!